Brew Dog, Tokyo 18,2%


Intergalactic fantastic oak aged stout!

Ja, det är vad Brew Dog själva skriver på etiketten och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har varit grymt nyfiken på den här ölen sedan jag först läste och hörde om den.

Och ännu mera sugen har jag såklart varit sedan jag köpte den på Barleyewine beer & wineshop i Köpenhamn i slutet av semestern.

Nu satt jag här och hällde upp min Tokyo, först varsamt, sedan mera kraftfullt för att få upp skummet… Tokyoskummet bubblade upp vackert och rikligt och jag började få en föraning om vad som väntade.

Doften som spred sig upp ur kupan var oemotståndligt kraftfull, rund och fyllig!

Kanske ska jag överlåta år Brew Dog själva att beskriva det som väntade mig. Så här skriver de i alla fall på flaskan;

”The irony of existentialism, the parody of being and the inherent contradictions of post-modernism, all so delicately conveyed by the blocky, pixelated arcade action have all been painstakingly recreated in this bottles contents.

This imperial stout is brewed with copious amounts of speciality malts, jasmine and cranberries. After fermentation we then dry-hop this killer stout with a bucketload of our favourite hops before carefully ageing the beer on French toasted oak chips.

It is all about moderation. Everything in moderation, including moderation itself. What logically follows is that you must, from time, have excess. This beer is for those times”.

Jag är inte helt säker på hur Tranbär smakar i sig, men som ingrediens i Tokyo gör den ett strålande jobb. Smaken är helt enkelt underbar.

Och visst känns det att ölen är stark. Med sina 18,2% vore det ju konstigt annars, men någon spritsmak finns inte att hitta även om man anstränger sig. Det är istället runt och välbalanserat även om det är kraftfullt och sprängfullt med doft och smak.

Vi kollar som vanligt med en av entusiasterna på Beer Advocate. Den här gången har jag hittat Monteiro från Portland i Oregon som helt klart gillar Tokyo. Hör här;

”Not quite pitch black, a little on the red side, but damned close. Gave it a swirl, but the lacing dies a fast fiery death. The smell is definite molasses and coffee , a dash of alcohol and dark fruit.

Does not taste like like 18%. it tastes more like 8%. More molasses, and surprisingly subtle for this stout of a stout stout. Not to get too Proust-y, but definite memories of Black Russians and pre-show happy hours at the opera. Just classy.

The mothfeel is thick but not syrupy, due to the alcohol. The carbonation goes to hide.

Not going to drink more than one of these. I feel like I should break out a highball glass and a tuxedo, and linger all evening”.

Snyggt – eller hur?

Men ännu bättre är såklart att titta på den skruvade video-blog som killarna på Brew Dog själva lagt ut på sin hemsida. Har ni stött på dem förut så vet ni att de har en egen stil. Passionerade och lite lagom kaxiga… Jag gillar’t 😉

Jag bjuder gärna på ett glas. Klicka och häng med 😉

/Stefan S

Annonser

~ av tourtrappist på 01 oktober 2010.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: