Spencer Brewery, Spencer Trappist Ale – 4


Äntligen har jag så fått den sista av de ”nya Trappisterna” jag ännu inte hunnit prova i mitt glas – amerikanska Spencer.

Ja, det måste väl sägas med en gång att det inte alls är en lika magisk upplevelse som ölen från några av de vassaste broderbryggerierna – tex Trappistes Rochefort, Orval eller Westvleteren. Men gott nog ändå för en stunds njutning och lite funderande kring Trappistmunkarnas liv och gärning.

För det är ju ändå så att en hel del av magin kring just Trappistölen är – just magi. En slags ogripbar mytisk kvalitet som kommer av en egen unik blandning av lång historia, exklusivitet, heliga fromma män, religiös mysticism och, såklart, god öl.

Just myten lever nog allra bäst i Westvleteren. Bra beskrivet i en av mina favoritpoddar 99% invisible.

Men ta religionen och fromheten. Att Trappistmunkarna i sin religionutövning når ännu högre himmelska höjder om de också arbetar och försörjer sig själva och sitt klosterliv. Beskrivet såhär på Spencerbrewery.com:

”Trappist communities observe the counsel of the Rule of St. Benedict, a 6th century guide for monastic life, that stresses the importance of ora et labora or “pray and work.” Monks are encouraged to be self-supportive and offer charitable assistance to others by producing and selling goods to the public.

Our brewery project is one of necessity. For over 60 years, we have cooked and packed jams and jellies at our monastery under the Trappist Preserves label. This business has allowed us to support ourselves, while providing wholesome monastic work and charitable assistance to the poorer communities and persons in need. However, when we look to the future, as our community grows and ages, we see our need for an additional enterprise that supports our community and charities in the years to come”.

Vackert så.

Och ölen då? Ja, som jag skrev i början så är det inte samma magi i en flaska Spencer som i de äldre mytomspunna Trappisterna. Spencer är frisk, fruktig, söt och lätt jästpepprigt sträv. Finfin om ni frågar mig. Men inte av allra yttersta märke.

story-logo-hover

Man gör en del försök att lyfta ölen med lite religiös rekvisita. Som tex att typsnittet i bryggeriets namn är hämtat från inskriptionen på klosterkyrkans altare. Vackert, men det skänker inte de guldgula dropparna mer kraft ändå.

Systembolaget beskriver Spencer Trappist Ale såhär:

”Nyanserad, fruktig smak med inslag av torkade aprikoser, kryddor, pomerans, ljus sirap och mörkt bröd. Serveras vid 8-10°C till rätter av ljust kött, eller till kittostar”.

Kittost i all ära men Spencer själva menar att den ska drickas i annat sällskap: ”Pair with Family and Friends”. Ett sympatisk serveringsförslag tycker jag.

RateBeer ger Spencer ett snittbetyg på 3,55 medan Beer Advocate ger 4,0. Många gillar Spencer men få ger den toppbetyg. Amerikanarna jag hittade verkar lokalpatriotiskt stolta och hemmablinda medan vissa Trappistkonässörer tycker att Spencer är en onödig utökning av familjen.

Läser man vad en av livsnjutarna på RB, bartlebier från Belchium im Biersgau, Tyskland, tycker så får man tex höra vad de kräsna tycker att expansionen av Trappistöl över världen kan innebära – en uttunning av myten:

”33cl bb ”AG 211 F11” (?), a Cistercian magnificat to idiosynkrasie for expediting this across a few denominational borders! – Light amber, quite watery pour. Whiff of candied apple, unripe walnut, apple peel and maybe quince bitters in an altogether drabbish aroma, also seeking faint expression in flavour among many distractions (green banana, diluted fruit marmelade, hop over yeast bitters): the aneamic younger brother of La Trappe Dubbel, lacking the parents’ caramel-suave creaminess; also reminiscent of a hoppier Zundert (same ”flat” sweetness) or Ommegang Rare Vos light without the added spices. Maybe the importeded trappist yeast has gone dormant in the brothers’ anaerobic garb? – Might revisit in full congregation along with the other new Italian member of this ever-widening Von Trappe family”.

Ärligt menat eller Trappistsnobberi? Avgör själva.

Själv är jag inte lika negativ. Spencer får godkänt för sitt ärliga försök att brygga en god okonstlad klosterbyggd kryddad med väl förtjänad religiös mystik.

Spencer Brewery, Spencer Trappist Ale får en svag 4a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Odrickbart! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt gott!
5: Himmelskt!

Det jag sa redan om Zundert tål att upprepas även här: Att få uppleva nya Trappister är en dubbelbottnad njutning. Riktigt god öl samtidigt som mystiken kring de heliga brödraskapets sällsynta droppar späs ut i vardagsbrusets mångfald. Ack vilka problem 🙂

/Stefan S

 

 

Annonser

~ av tourtrappist på 08 februari 2016.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: