TT besökte fenomenala CBC 2016

•11 augusti 2016 • 2 kommentarer

IMG_0894Jo, jag vet att det var ett bra tag sedan nu. 13-14 maj 2016 var snart 3 månader sedan och vad är väl då vitsen med att skriva om det.

Sant, men det kommer ju fler år och ni som ännu inte tagit chansen att besöka en av de allra bästa ölmässorna, ölfestivalerna, öleventen eller vad man nu kan kalla CBC kan se det som en glimt av vad ni kan få uppleva 2017.

Sedan är det ju också roligt att minnas tillbaka på alla fantastiska öl vi som var där hade chansen att få smaka på. Eller alla generösa bryggare som vi fick chansen att få prata med eller bara bli serverade av med ett leende.

Sedan förra gången vi var där, 2013, (se tidigare blogginlägg) hade man bytt upp sig till större lokaler i Öksnehallen som dels rymde fler bryggerier men som också var klart trevligare och luftigare än den tidigare idrottshallen. Men visst, smaken är olika och det fanns också en viss charm med inpyrdheten och knöket i den gamla hallen – fast knö, det fick man göra här också 🙂

IMG_0688    IMG_0718    IMG_0774

IMG_0722    IMG_0749    IMG_0920

Vi räknade till 79 bryggare på plats (81 enligt CBC’s egen lista), några tidigare favoriter, några välkända, några kända, mindre kända och en och annan nyhet för mig. Nivån var såklart genomgående mycket hög med en och annan riktig stjärna.

Bredden i utbudet var även den imponerande och särskilt stack nog de ”nya sura” ut med flera spontanjästa belgare, Gooses och Berliner Weisses med glimrande skärpa. Att skriva något vettigt mera i detalj om det enorma utbudet låter sig inte göras (i alla fall inte av den här skribenten) utan jag bjuder istället på lite nedslag ibland bryggarna och atmosfären.

Min absoluta rekommendation är enkel: åk dit själva så snart ni får chansen 🙂

Ett litet läckert urval:

IMG_0736    IMG_0739    IMG_0741    IMG_0798

IMG_0802    IMG_0804    IMG_0821    IMG_0937

Men huvudsaken är, hur man än vänder och vrider på det, att vi i TT ses och får tjöta ordentligt om allt mellan himmel och jord. Där ingår såklart öltjöt, men det finns många andra områden som behöver en genomgång av verkligt snillrika spekulationer och tillrättalägganden 😉

Så här såg vårt CBC 2016 besök ut genom kameralinsen den här gången:

 

Även Mikkeller har gjort en rasande snabb filmsammanfattning av hela eventet på under en minut. Se den.

 

Så, om ni inte besökt CBC någon av gångerna sedan 2012 när man började så är det hög tid nu.

Copenhagen Beer Celebration 2016 går i sig utanför gränserna för våra högsta önskningar och får en fullständigt übersjälvklar 5-a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Onödigt! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt bra!
5: Himmelskt!

Tour Trappist bockar och bugar och står knähögt i malt, humle och jäststoff av tacksamhet.

/Stefan S

 

PS! Här är hela den imponerande listan över alla deltagande bryggare (hämtad från Mikkeller.dk):

Breweries
Mikkeller
Mikkeller San Diego
WarPigs
Lervig Aktiebryggeri
To Øl
Brekeriet Beer AB
Omnipollo
Side Project Brewing
Firestone Walker Brewing Company
Surly Brewing Company
Boneyard Beer
3 Floyd’s Brewing Co.
Arizona Wilderness Brewing Co.
Crooked Stave Artisan Beer Project
Beavertown Brewery
Amager Bryghus
Cycle Brewing
18th Street Brewery
B. Nektar
Bell’s Brewery, Inc.
Gigantic
Loverbeer
Cigar City Brewing
Cigar City Mead & Cider
Superstition Meadery
Jester King Brewery
7venth Sun Brewery
The Kernel Brewery
Westbrook Brewing Co.
Hill Farmsted
Jackie O’s Brewery
AleSmith Brewing Company
Half Acre Beer Company
Perennial Artisan Ales
Bagby Beer Company
Brouwerij Boon
Prairie Artisan Ales
Casita
Sahtipaja
Casey Brewing & Blending
Modern Times Beer
Hoppin’ Frog Brewery
Alpha State
Magic Rock Brewing
Buxton Brewery
Bokkereyder
Way Beer
Boxing Cat Brewery
Sante Adairius Rustic Ales
Wicked Weed Brewing
Stillwater Artisanal
Angry Chair Brewing
Edge Brewing Barcelona
The Rare Barrel
Siren
Tired Hands Brewing Company
de Garde Brewing
Fonta Flora Brewery
Stone Brewing Co.
Stone Brewing Berlin
BrewDog
Kuhnhenn Brewing Co.
Brewski
Faction Brewing Company
Brew By Numbers
Oud Beersel
Virtue Cider

Scandinavian Bar
Alefarm
Det Lille Bryggeri
Ghost Brewing
Dry and Bitter
Flying Couch
All In
Beerbliotek
Hyllie
Poppels
Stockholm Brewing Co.
Haandbryggeriet
7 Fjell
Sundbytunet
Kiin

…vad säger ni? Kan det räcka till en OK ölfestival 😉

Spencer Brewery, Spencer Trappist Ale – 4

•08 februari 2016 • Kommentera

Äntligen har jag så fått den sista av de ”nya Trappisterna” jag ännu inte hunnit prova i mitt glas – amerikanska Spencer.

Ja, det måste väl sägas med en gång att det inte alls är en lika magisk upplevelse som ölen från några av de vassaste broderbryggerierna – tex Trappistes Rochefort, Orval eller Westvleteren. Men gott nog ändå för en stunds njutning och lite funderande kring Trappistmunkarnas liv och gärning.

För det är ju ändå så att en hel del av magin kring just Trappistölen är – just magi. En slags ogripbar mytisk kvalitet som kommer av en egen unik blandning av lång historia, exklusivitet, heliga fromma män, religiös mysticism och, såklart, god öl.

Just myten lever nog allra bäst i Westvleteren. Bra beskrivet i en av mina favoritpoddar 99% invisible.

Men ta religionen och fromheten. Att Trappistmunkarna i sin religionutövning når ännu högre himmelska höjder om de också arbetar och försörjer sig själva och sitt klosterliv. Beskrivet såhär på Spencerbrewery.com:

”Trappist communities observe the counsel of the Rule of St. Benedict, a 6th century guide for monastic life, that stresses the importance of ora et labora or “pray and work.” Monks are encouraged to be self-supportive and offer charitable assistance to others by producing and selling goods to the public.

Our brewery project is one of necessity. For over 60 years, we have cooked and packed jams and jellies at our monastery under the Trappist Preserves label. This business has allowed us to support ourselves, while providing wholesome monastic work and charitable assistance to the poorer communities and persons in need. However, when we look to the future, as our community grows and ages, we see our need for an additional enterprise that supports our community and charities in the years to come”.

Vackert så.

Och ölen då? Ja, som jag skrev i början så är det inte samma magi i en flaska Spencer som i de äldre mytomspunna Trappisterna. Spencer är frisk, fruktig, söt och lätt jästpepprigt sträv. Finfin om ni frågar mig. Men inte av allra yttersta märke.

story-logo-hover

Man gör en del försök att lyfta ölen med lite religiös rekvisita. Som tex att typsnittet i bryggeriets namn är hämtat från inskriptionen på klosterkyrkans altare. Vackert, men det skänker inte de guldgula dropparna mer kraft ändå.

Systembolaget beskriver Spencer Trappist Ale såhär:

”Nyanserad, fruktig smak med inslag av torkade aprikoser, kryddor, pomerans, ljus sirap och mörkt bröd. Serveras vid 8-10°C till rätter av ljust kött, eller till kittostar”.

Kittost i all ära men Spencer själva menar att den ska drickas i annat sällskap: ”Pair with Family and Friends”. Ett sympatisk serveringsförslag tycker jag.

RateBeer ger Spencer ett snittbetyg på 3,55 medan Beer Advocate ger 4,0. Många gillar Spencer men få ger den toppbetyg. Amerikanarna jag hittade verkar lokalpatriotiskt stolta och hemmablinda medan vissa Trappistkonässörer tycker att Spencer är en onödig utökning av familjen.

Läser man vad en av livsnjutarna på RB, bartlebier från Belchium im Biersgau, Tyskland, tycker så får man tex höra vad de kräsna tycker att expansionen av Trappistöl över världen kan innebära – en uttunning av myten:

”33cl bb ”AG 211 F11” (?), a Cistercian magnificat to idiosynkrasie for expediting this across a few denominational borders! – Light amber, quite watery pour. Whiff of candied apple, unripe walnut, apple peel and maybe quince bitters in an altogether drabbish aroma, also seeking faint expression in flavour among many distractions (green banana, diluted fruit marmelade, hop over yeast bitters): the aneamic younger brother of La Trappe Dubbel, lacking the parents’ caramel-suave creaminess; also reminiscent of a hoppier Zundert (same ”flat” sweetness) or Ommegang Rare Vos light without the added spices. Maybe the importeded trappist yeast has gone dormant in the brothers’ anaerobic garb? – Might revisit in full congregation along with the other new Italian member of this ever-widening Von Trappe family”.

Ärligt menat eller Trappistsnobberi? Avgör själva.

Själv är jag inte lika negativ. Spencer får godkänt för sitt ärliga försök att brygga en god okonstlad klosterbyggd kryddad med väl förtjänad religiös mystik.

Spencer Brewery, Spencer Trappist Ale får en svag 4a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Odrickbart! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt gott!
5: Himmelskt!

Det jag sa redan om Zundert tål att upprepas även här: Att få uppleva nya Trappister är en dubbelbottnad njutning. Riktigt god öl samtidigt som mystiken kring de heliga brödraskapets sällsynta droppar späs ut i vardagsbrusets mångfald. Ack vilka problem 🙂

/Stefan S

 

 

TTs julsill 2015 med De Dochter van de Korenaars Sans Pardon – 4

•22 december 2015 • Kommentera

IMG_6520-0 Så var det då äntligen dags för julsill igen. (Att det ska vara så förtvivlat långt mellan jularna 😉 )

Detta året har jag länge gått och spetsat in mig på något riktigt mörkt och fylligt att smaksätta sillen med och det fick gärna vara något belgiskt komplext öl.

När jag ser tillbaka på de tidigare inläggningarna är det tydligt att de mörka skönheterna har gjort ett bättre jobb. Att de i alla fall fallit mig bättre i smaken.

Tex Great Divides Yeti eller Grebbestads Ostronporter, som också hade en passande sälta, har båda fått en 4a i TT-betyg precis som Evil Twins Christmas Eve at a New York City Hotel Room.

Och så, när Belgoklubbens vinterlåda levererades på min tröskel bestämde jag mig. Här fanns en belgisk tolkning av en Russian Imperial Stout från välrenommerade bryggeriet De Dochter van de Korenaar med det kompromisslösa namnet Sans Pardon.

Belgoklubben beskriver lådans RIS så här:

”En sanslös vinterbänkare inslagen som en julklapp. Äntligen har bryggeriet släppt en Imperial Stout som värmer likt ett par Lovikavantar. I mörk skepnad fyller denna balanserade brygd hela smakregistret”.

Vad fanns egentligen att tillägga?

Jo, att jag stärkt av förra årets experimenterande med Muscovadosocker i TTs julsill 2014 med Christmas Eve at a New York City Hotel Room beslöt mig för att fortsätta med just den smakförstärkaren.

IMG_6516 IMG_6515 IMG_6518-0 IMG_6521-0

Inte alls för att ölet behöver det, absolut inte. Utan mera för att jag upplevde att sillen mådde som fisken av den extra tillsatsen. Det var som att smakerna bottnade, fick ett större djup och tog mera spjärn mot gommen och grepp om smaklökarna.

Jag är ingen matkemist, så jag vet inte, men det var så jag upplevde det.

Så nu står hela härligheten och drar åt sig av de maffiga mörka smakerna i mitt kylskåp, färdigt att transporteras till julbordet och en tallrik nära mig den 24e 🙂

Precis som förra året hänvisar jag till inlägget TTs julsill 2012 med Grebbestad Ostronporter för ett mera handgripligt steg-för-steg-recept som är enkelt att följa för den ovane sillkocken.

Men glöm då inte att också lägga till Muscovadosockret till punkt nummer 4. Jag gjorde det genom att låta en rejält tilltagen dos slinka ner i småsjudande vatten i en kastrull på spisen för att bli en högkoncentrerad sockerlag som jag sedan hällde på sillen efter att ungefär hälften av ölet slagits på. Därefter toppade jag med öl hela vägen till bredden av burken.

TTs julsill 2015 med Sans Pardon förväntas efter en kylskåpsprovsmakning få ännu en skönt fyllig Muscovado-4a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Oätbart! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt gott!
5: Himmelskt!

Svensk sill, belgisk komplex RIS och härlig Muscovado. Hur bra kan ett julbord bli!

/Stefan S

PS! Som vanligt – För er som har närstående som envisas med att vilja ha andra inläggningar än öl har jag sedan 2010 ett stående toppentips: Emmas Champagnesill med Bollinger. Den är förvisso lite omständigare att lägga in men har på goda grunder gått och blivit en av familjens absoluta favoriter 🙂

All In Beer Fest 2015 (och en rejäl barrunda i Gbg) – 5

•10 november 2015 • Kommentera

IMG_6010 Förra året lyckades jag, innan jag hann se vad som höll på att hända, boka in en operaföreställning i Stockholm samtidigt som AIBF i Göteborg :-/ och jo, visst var det en fenomenal upplevelse, men… ja, ni förstår 😉

Så det blev mina TT-vänner som utan mig fick njuta av alla smaksensationer och exklusiva batcher. Men i år!

I år blev det äntligen dags för premiär för min egen del för det som många menar är sveriges bästa ölmässa/festival/fest. Efter att ha varit där så har jag inget emot det epitetet.

Göteborg är ju min hemstad från allra första början, men jag har varit därifrån. Länge. Närmare bestämt i sisådär en 29 år – och jag har mycket att ta igen 🙂

Därför hade jag inte bara AIBF 2015 på programmet utan också en välguidad tur bland alla (nja, inte alla… det finns ytterligare ett par kvar att besöka) ölbarer och sköna ställen.

Så här blev Göteborgssvepet om vi tar det helt kort:

IMG_6057 IMG_5959 IMG_5962 IMG_5963 IMG_5973 IMG_5975

Direkt från Centralstationen blev det, redan dagen innan vårt AIBF-besöl, en rask promenad till Tre Små Rum. Där har jag iofs varit förut men kan tänka mig att återvända precis hur många gånger som helst. Jag har skrivit om ett besök där på TT-bloggen tidigare och har ni inte varit där så rekommenderar jag det varmt. Atmosfären, ölen och personalen ger dig allt du behöver.

Sedan bar det raskt av till Steampunk bar som har den coolaste inredningen av dem alla. Och då kan man också räkna in personalens kläder (kolla bara glasögonen). Även här är ölsortimentet fenomenalt (det behöver jag inte skriva fler gånger för det gäller i princip alla etablissemang vi besökte under helgen) och även maten satt som en smäck! Vi åt lamm, sparrisrisotto respektive rotfruktsgratäng.

Därefter blev det ett besök på Brew Dog Bar som inte gör någon besviken i Göteborg heller. Samma kaxiga attityd och inredning som på övriga ställen och givetvis helschysst öl.

Vi drog vidare:

IMG_5978 IMG_5981 IMG_5985

Pasque som på ytan liknade en internationell topp-drink-bar, men som visade sig vara en ölbar av rang och Ölrepubliken som väl är en av hörnpelarna i den nya ölkulturen i västkustens huvudstad.

Allt som allt en helskön kväll och barvandring som jag uppmanar alla som inte varit där att göra omedelbart!

Vi avslutade faktiskt på Järntorgets Brygghus som dock inte imponerade speciellt på mig. Möjligen var jag för trött och möjligen var där för discostökigt, men … nä…

Det blev ganska sent den där fredagen men vi hade ju biljetter till All In Beer Fest redan till klockan 11 på lördagen så det var inget att be för utan bara att pallra sig upp för att ta spårvagn och färja över till Eriksbergsvarvets gamla lokaler och sätta igång att botanisera bland alla fantastiska brygder som radades upp:

IMG_5994  IMG_6005 IMG_6008 IMG_6010 IMG_6011 IMG_6012 IMG_6013

Det var lätt att njuta, andas in atmosfären och sedan bara kasta sig ut i smakäventyret.

Själv startade jag ljust, lätt och friskt med tanke på gårdagen :-/. Först ut blev därför En Double Blanche 😉 och därefter både en vanilj PA och en Belgo Saison.

Därefter följde en sur vanilj (känner ni igen Hr Dugges hand 😉 ) ett honungssött mjöd och en Berliner Weisse toppad med både äpple och kanel.

IMG_6015 IMG_6016 IMG_6018

Allt sammans hur bra som helst så det var bara att fortsätta med en dunderporter, en hurbrasomhelst Cherry Sour, ytterligare en Saison, en Dubbel IPA, ytterligare en smarrig porter och sedan mässans märkligaste och samtidigt en av de häfigaste smakupplevelserna – Bloody Maryn där basen var utbytt mot den nyss testade dunderportern. Whooaahh!

IMG_6019 IMG_6020 IMG_6022

De sista ölen på mässans andra pass blev sedan en Bourbonlagrad Stout, en fruktigt surfrisk collab mellan Buxton och Arizona Wilderness och som avslutning en Warpigs Barley Wine med skön rondör.

IMG_6024 IMG_6025 IMG_6023

Allt som allt så är det inget att tveka om när det är dags att betygsätta AIBF 2015. Det blir en klockren 5a! Kvalitén på ölen var genomgående mycket hög och däremellan stack det fram en mer eller mindre smått fantastisk skapelse.

Det var inte bara kvalitén som var hög, det var också kreativiteten, bredden på stilar och smaker och – stämningen. Göteborg har ett rykte om sig att vara de goa gubbarnas stad och här på AIBF lever man upp till sitt rykte med råge. Alla deltagare eller utställare var långt ifrån Göteborgare, men det verkar som att staden och inte minst arrangören, All In Brewing, har smittat av sig på allra bästa sätt.

Att kryssa fram mellan fenomenala öl och småprata med både bryggare, tyckare, förståsigpåare och sköna människor var helt enkelt en grymt skön upplevelse. Att försöka mig på att utse mässans/festivalens/festens bästa öl känns egentligen oväsentligt. Det har flera andra dessutom redan gett sig på och jag framhåller hellre den helgjutna helheten, det hejdundrande smakspektrat och den goa eftersmaken 🙂

Läs med fördel Porterstekens sammanfattningeller Svenska Ölfrämjandets ratinganalys om du absolut vill ha en topplista. Eller gå in på den omdiskuterade men omistligt sociala Untappd och kryssa dig fram mellan andra besökares omdömen. Själv ligger jag lite efter i registrerandet men kommer nog snart ikapp 😉

Mässan var slut för den här gången men det var ju bara eftermiddagen och mina TT-vänner ville fortsätta att guida mig ibland min gamla stads nya vattenhål. Nu var vi dessutom hungriga så vi styrde kosan mot Ölstugan Tullen i Majorna där jag fick mig till livs en mycket god och säkert den mest prisvärda Wallenbergaren på mycket länge. För bara en hundring! Jag funderade länge och väl på om jag vaknat upp i ett tidigare decennium av någon anledning. Ölen var det heller inget fel på: en Närkes Camarillo gjorde att hela anrättningen gled ner galant och njutfullt 🙂

IMG_6027 IMG_6028 IMG_6033 IMG_6035 IMG_6037 IMG_6039

Nu hade vi ångan uppe och betade av bar efter bar. Vi checkade in på i tur och ordning Haket, The Rover och Brewers Beer Bar. Alla tre av en sådan kaliber att jag lätt hade kunnat stanna där hela kvällen. Men nu var det ju guidning som gällde 😉

IMG_6043 Så, trots att orken tröt en aning så lyckades vi klämma in en Närkes Örebro Bitter, en Tre Små Grisars Hisingens Diamant och en Dugges Sailors IPA på Beefeeter innan läggdags. Men sedan somnade jag gott, det kan jag lova 😉

Sammanfattningsvis så är det helt omöjligt att inte falla pladask för en så här fullmatad ölhelg i Goa Gubbars stad, toppad med All In Beer Fest 2015, så det blir en av de mest givna 5:orna på TT’s amatörpoängskala 1-5 som någonsin delats ut:

1: Onödigt! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt bra!
5: Himmelskt!

All In, Göteborg, TT… ja, vad säger man 🙂

/Stefan S

TT Boule & Beer i Kvarna – 5

•28 oktober 2015 • Kommentera

IMG_0420 Så har vi äntligen setts IRL igen efter en allt för lång väntan. 4 av 5 TT-medlemmar njöt av en skön hösthelg i norra Småland med finfin öl och en rafflande uppgörelse om TT-mästartiteln i boule 2015.

Om vi är amatörentusiaster när det gäller öl så håller vi kanske ändå nära nog elitnivå där om man jämför med våra mediokra skills i boule 🙂 Men men, om jag får tala för mig själv så är det ju inte det som är grejen. Inte på långa vägar…

TT är en social idé mer än ngt annat så upplägget var inget annat än en fullkomlig succé redan på idéstadiet: Vi tog med oss god mat utan klydd, dvs smak gick före krusiduller, god öl i rejäla doser och ett kit blanka bouleklot. Se där – succé!

TT-medlemmarna är utspridda över landet sedan länge och vi rullade in från både norr och väst medan vår flygare från söder dessvärre var schemalagd att dra ännu längre västerut just den här helgen. Att han fick inspektera Vita Husets köksträdgård var väl fint så, men…

Vi ser fram mot att vara fulltaliga på antingen All In Beer Fest eller på nästa års CBC istället. Då har vi en del att ta igen 🙂

Hur som helst, väl framme och instuvade i Kvarna var det bara att gå rakt på själva kärnpunkten i helgens dagordning: ett par finfina öl. Nära nog alla snyggt och prydligt incheckade på Untappd för lite korta kärnfulla beskrivningar.

1. Poppels SMÖF 2015 Pale Ale 2. Marble Beers Earl Grey IPA 3. Brouwerij de Glazen Toren Saison D'Erpe-Mere

1.Börjar fruktigt o slutar tunnt (3,25). 2.Thebesk småspritig o dessvärre lite tvål (2,75). 3.Lätt syrlig o finstämt jästfruktig (3,75).

6. LoverBeer BeerBera 4. Great Divide 21st Anniversary 5 Garage Project Sauvin Nouveau 2015

4.Skönt vinös syrlig och balanserad (4). 5.Elegant sublim m aningar av suröl men bara aningar (3,75). 6.Ljust bröd o en aning jästfunkighet (3,5).

Ingen dum start alls 🙂 Men kvällen var inte riktigt till ända där så det blev fler avsmakningar. Undertecknad kroknade dock redan vid halv två snåret (åldern?) och gick miste om de två sista fredagspärlorna 😦

7. Brouwerij Verhaege Duchesse de Bourgogne 8. Founders Curmudgeon Old Ale 9. Jester King Black Metal Farmhouse Imperial Stout

7.Underbart djup mörka bär fruktighet m murrsursöt rödvinsrödbeta (4,25). 8.Sirapssötma komplex smakmix av mörka frukter i finsprit (4). 9.Mjuk djup len choklad kaffe vanilj (4).

10. Sierra Nevada Hoptimum 11. Poppels Russian Imperial Stout 12. Oscar Blues Ten Fidy

10.Favorit i repris, jodå en hel del humle (3,75). 11.Oj en riktig Russian (4). 12.The Band och The Fidy. High five! (4,5).

Givetvis smuttades och sörplades allt under ett ständigt pågående tjötande om tidigare TT-resor eller trevliga pubbesök på den ena eller andra sidan av landet toppat med ett par isländska pit stop. En klassiskt skön TT-kväll mao 🙂

Klockan drog iväg och det var dags att förbereda sig för morgondagens prestigladdade premiär för TT-Boulen. Perfekt uppladdning? Jag tror det 😉

IMG_0407 IMG_0406 IMG_0409 IMG_0411

Sen och utdragen frukost, långpromenad förbi bl.a ett skönt ödetorp, tända upp grillen och duka fram både Boule & Beer. B&B förresten – efter lite funderande kom jag på var jag hade hört det förut… eller ja, nästan.

The Bull & Bear Inn Ett av vattenhålen invid Stureplan i huvudstaden har ett namn som är förvillande likt vårt eget evenemang 🙂 The Bull and Bear Inn.

Det finns naturligtvis möjlighet att få ett eller annat glas finfin öl även där men… miljön, atmosfären, tjötet… och boulen! Nej livet på landet är att föredra på alla nivåer 🙂

IMG_0418 Vi dukade som sagt upp med dag 2:s urval av öl och tyska korvar som skulle ge oss den rätta känslan och knycken i spelet.

Röken steg tjock men vältämjd från grillen samtidigt som kloten putsades och märktes upp och regeldetaljer diskuterades. Det hela bullade upp sig till en holmgång på boulebanan och en räkmacka på ölbordet 🙂

Följ dramatiken och vätskepauserna i de rafflande filmklippen från TT-Boulen 2015

Vi gratulerar Olis till den första mästartiteln i TT-boulens historia och oss alla till en väl genomförd match och ett par trevliga öl 🙂 Revansch, och nya öl, räknar vi med blir av redan nästa år.

Årets TT-boule bjöd på följande boule-öl

13. Anchorage Mosaic Saison 14. Brouwerrij de Ranke Cuvée de Ranke 15. Brouwerij Huyghe Delirium Tremens 16. Anchor IPA 17. Monteteth's IPA

13.Ganska vass citrus o fint småpepprig koriander. Anar jag lite gräs? (3,75). 14.Sur rackare (3,5). 15.Lätt fruktig belgojästfunkig o spritvass. Men också väldigt snäll (3,5). 16.Djupbeskmurrig m ett uns apelsinskalsspets (3,5). 17.Platt (3).

Tillbaka till det rena ölprovandet, utan bouletvång 😉 Och så småningom en grym Ten Fidy-marinerad entrecote. Heder åt kocken!

18. De Struise Pannepot 2011 19. De Struise Pannepot 2013 20. De Halve Maan Straffe Hendrik Brugs Tripel Bier 9

18&19.Mmm… Underbart djup o välbalanserad chokladdadelvanilj. Triangelprovning av 2011 och 2013. Förväxlade årtalen (4,5). 20.En genuint säker Tripel m hög maltsötma sirap honung o vässad spritegg. Dadlar? (4).

21. 3 Floyds Boogoop (Grand Marnier Edition) 22- Carlsberg Carnegie 175th Anniversary Special Porter 23. Brouwerij de Sint Sixtus Trappist Westvleteren 12

21.Full fart på alla kanaler m sirapssötma marsipan o mörka torkade frukter i Grand Marnier (4,25). 22.Underbart djup o fin Porter m choklad vanilj o russindadelkomplexitet med krämigt len munkänsla (4). 23.Ja vad säger man… underbart komplex o välbalanserade men samtidigt elegant återhållsam smaksymfoni av mörka bär o frukter. Kungen! Normen! (5).

Och i och med det sista underbara glaset Westvleteren 12 så var även den andra TT-dagen slut. Men vilket slut 🙂

En skön natts sömn, ytterligare en långsam frukost, packning och städning och hemfärd. TT är en skön förgyllning av livet på alla plan. Vi gör om detta snart igen. Om inte annat så ses vi på All In Beer Fest i november 🙂

TT’s Boule & Beer weekend får en oomtvistligt självklar 5a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Onödigt! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt bra!
5: Himmelskt!

Det finns inget att tillägga. Detta är livet.

/Stefan S

Walhöll Brygghus, Ask, Embla & Valkyria – 3

•23 augusti 2015 • Kommentera

IMG_5296När jag först hittade Walhöll Brygghus i SB:s sortiment på webben och förstod att de var ifrån Söderbärke så vaknade såklart min nyfikenhet.

Söderbärke som för TT:s del för alltid är förknippat med den finfina ölfestivalen SMÖF skapar omedelbart total uppmärksamhet och höga förväntningar.

Själva var vi på plats i Söderbärke 2011 och det finns en reserapport här på TT-bloggen: Tour Trappist sammanfattar Söderbärke Mikro Öl Festival, SMÖF, 2011 – 5.

Så… det blev utan någon som helst tvekan direkt attack på beställningsknappen 🙂

Under tiden som jag väntade på att flaskorna skulle komma hem till mitt hus-SB i Norrköping grävde jag efter mer fakta på webben. Och givetvis har Walhöll en snygg och informativ webbsida.

De beskriver till att börja med sig själva precis som mina associationer har gått:

”Vi är ett hantverksbryggeri i Söderbärke med smak för det goda.
Söderbärke är som bekant mikrobryggarnas heliga ort i och med SMÖF – Sveriges häftigaste ölfestival. Efter några år som hembryggare tyckte vi att det var dags att Söderbärke fick sitt eget mikrobryggeri”.

Fint så. Ett gäng ölördar från sveriges ölmecka som bryggt hemma ett tag och nu vill dela med sig av sina brygder till de de kallar ”ordinary people”.

Walhöll 2

Lovande och intressant. Och med halva den fornnordiska mytologin som PR maskineri med små mikrofaktatexter på etiketten om de gamla gudarna..

Jag letade vidare på webben, läste lite recensioner och omdömen och fick förstå att jag nog inte skulle förvänta mig några stordåd eller nya favoritöl. Här fanns, läste jag, goda ansatser och ambitioner men att ölerna stundtals inte var helt färdigarbetade eller i tillräcklig smakbalans.

Så, förväntningarna var verkligen modesta när leverans-SMSet från SB blinkade till i telefonen ett par dagar senare.

Och det var nog bra med en viss förväntningsdämpande beredskap. För ölen föranledde vare sig vågen eller några hysteriska glädjeskutt från min sida. Så här tyckte jag:

# Ask – var den spretigaste och bjöd på något sätt på två parallella smakspår i samma glas. Både toksött och örtkärvt, lent fruktigt och ettrigt beskt. Den röda tråden i Ask har helt enkelt en annan färg, eller kanske två. (RB: 3,4)

SB tycker följande om Ask:

”Maltig smak med tydlig beska, inslag av aprikos, knäckebröd, honung, örter och apelsinskal”.

# Embla – var mer i balans men saknade istället tryck i smakerna. Den var både knäckig och maltbrödig men framförallt tunn, på gränsen till simmig. Trist. (RB: 3,34)

SB skriver så här om Embla:

”Maltig smak med tydlig beska, inslag av torkade fikon, aprikosmarmelad, örter och apelsinskal”.

# Valkyria – en Californa Common med en mörkare och fylligare maltkaraktär än vad jag hade förväntat mig (jag får helt enkelt läsa på kring CC/Steam beer stilen). Här finns både sirap, kola och knäck, men återigen utan skärpa o tryck. (RB: 3,22)

Och om Valkyria tycker SB slutligen följande:

”Maltig smak med liten sötma, inslag av kakao, kavring, torkad frukt och mörk sirap”.

Valkyria är den av de tre som mina smaklökar uppskattade mest, även om vännerna på RateBeer med minsta möjliga marginal tycker tvärtom, och som SaintMatty från Uppsala beskriver så här på RB:

”Murky brown with a foamy head. Sultanas, caramel and biscuity malt in the aroma. Biscuity, earthy and fruity taste with raisins, earthy hops and chestnuts detected. The finish is earthy and slightly sour”.

SaintMatty ger Valkyria 3,2p.

Så, sammantaget är det fortfarande en bra bit kvar för Walhöll och deras öl innan de når upp till den kultnivå som orten Söderbärke och SMÖF satt. Men jag ger dem gärna lite tid. Starskottet har ju nyss gått.

Walhöll Brygghus, Ask, Embla & Valkyria, får en svag och trevande 3a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Odrickbart! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt gott!
5: Himmelskt!

Ask drar ner, Embla är blek men OK och med Valkyria skapas förhoppningar om en trevlig framtid. Och jag hänger gärna med.

/Stefan S

Brouwerij St. Bernard, St. Bernardus Tripel – 4

•31 juli 2015 • Kommentera

imageMöjligen är den något för fruktig för att vara en stilrepresentant för de belgiska triplarna, men den är rasande god och får gärna inta den positionen vad mig anbelangar. Stilbenämningar och klassificeringar är ju hur som helst bara av akademiskt intresse – och sådant sätter vi inte så vidare värst högt inom TT 🙂

Just den här flaskan var en av godsakerna i midsommarlådan från Belgoklubben. En första flaska är tömd sedan länge så idag sitter jag och njuter av den andra flaskan samtidigt som jag rundar av den första lite sena men riktigt goa semesterveckan. Ingen dum kombination alls om jag får säga det själv.

Men nu till innehållet i glaset framför mig.

Bryggeriet St. Bernard har varit igång sedan 1946 och brygger, som de själva beskriver det, blonda och mörka klosteröl. Med gatuadressen Trappistenweg 23 i Watou skulle man såklart lätt kunna förledas att tro att det handlar om ett Trappistkloster och att de tillhör den exklusiva skaran som brygger Trappistöl, men så är inte fallet.

Det skulle kanske gett ölet en  mysticism som extra krydda, men det behövs inte, det är gott som det är. (Men titta på filmerna här i inlägget så kommer ni att få se en Trappistkoppling som ändå gör ett rejält och prestigefyllt avtryck)

Se filmen från bryggeriet och andas in känslan och dofterna allt ifrån St. Bernards egen humleodling, som tydligt återkallar mina egna minnen från TT:s cykelturer 2010 mellan humlerankorna på åkrarna runt Oostvleteren, till den färdiga upphällda ölen.

Väl i glaset njuter jag för fullt av en skönt sötbeskbalanserad Tripel med en omisskännlig Belgojästknuff. Här är proppfullt med fruktsmaker som apelsin, banan, aprikos, clementin… och en liiiten nypa frisk citrus. Malten bara finns där i bakgrunden som en trygg bas och humlen nyper till precis när de söta smakerna har klingat av. Men det är ju just den där jästknuffen som gör att jag gång på gång återvänder till de belgiska dropparna hellre än till några andra.

Låt oss se vad andra ölnjutare har att säga om det. Jo, RateBeers tyckare ger den 3,8 i snittbetyg och Beer Advocates hela 4,23. Här är jag nog faktiskt helt överens med tyckarkollektivet på det hela taget.

På RB skriver felip989 – São Paulo, Brazil, följande:

Golden with a big persistent white head. Aroma is yeast, fruity (mango, peaches, oranges, bananas), caramel, biscuit and some herbal and floral notes. Taste is also fruity (apples and pears), bread, biscuit, honey, yeast and some light alcohol and earthy bitterness. Light bittersweet aftertaste. Awesome beer!

Awesome it is 🙂

Och jag kan inte undanhålla er ett skönt filmklipp av den gamle MTV-VJ:n Ray Cookes där han besöker St. Bernardus och bl.a. reder ut likheterna mellan Westvleteren 12 och St. Bernardus 12.

Brouwerij St. Bernard, St. Bernardus Tripel, får en helgjuten 4a på TT’s amatörpoängskala 1-5:

1: Odrickbart! Avstå!
2: Funkar till nöds. OK.
3: Bra.
4: Riktigt gott!
5: Himmelskt!

Ska jag vara bara ett uns generös så drar den där 4an snarare uppåt än nedåt. Så, köp, drick och njut 🙂 Och tack Belgoklubben.

/Stefan S